SammandragHuvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares och flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet. Studien går ut på att jämföra unga och vuxna flerspråkiga elever och lärare vid två olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen består av intervjuer med lärare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lärare från grundskolans senare år och fyra elever och en lärare från den Kommunala vuxenutbildningen.Vår undersökning visar på att det inte är några större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare år och hos elever i den Kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lärarna..

Syftet med vårt arbete är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare inom den Kommunala vuxenutbildningen upplever sina yrkeskompetenser och sin kompetensutveckling i förhållande till de sökandes vägledningsbehov. Arbetets forskningsfrågor är: 1. Hur upplever studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 2. På vilket sätt utvecklar studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 3. Vilka vägledningsbehov upplever studie- och yrkesvägledare hos de sökande? Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vägledarnas perspektiv, och avgränsades till verksamheten inom den Kommunala vuxenutbildningen. Arbetets resultat visar att studie- och yrkesvägledare upplever sina kompetenser som tillräckliga och att kompetensutveckling främst sker som en dialog kring de sökandes vägledningsbehov i möten med de sökande eller med kollegor inom vägledningsområdet..

Den här studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den Kommunala vuxenutbildningen har, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Den belyser också vägledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i Nässjö kommun. Det material som har använts består av en intervju med ett kommunalråd i Nässjö. En intervju med en studie- och yrkesvägledare som är verksam inom den Kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. Samt en enkätundersökning som består av svar från 35 individer som alla har gått en restaurangutbildning inom den Kommunala vuxenutbildningen i Nässjö, någon gång mellan år 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse både för individ och samhälle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, främst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

Andelen avhopp fr?n den Kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

Under min tid som lärare i vuxenutbildningen har jag träffat många elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet är att många av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxenelever ser på sitt lärande i ämnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som använts i studien är en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berättar om sina upplevelser av sitt lärande i ämnet svenska.

Detta examensarbete syftar till att jämföra mellan studie och yrkesvägledning på Komvux och folkhögskola. Vi har intervjuat två studie- och yrkesvägledare och sex stycken sökande. Hälften av intervjuer skedde på respektive vuxenutbildning för att kunna göra en jämförelse av vägledningen inom båda skolformer. Vi har i samband med intervjuerna även undersökt vilka tidigare erfarenheter, upplevelser och förväntningar de sökande har av möten med studie och yrkesvägledarna. Vid intervjuerna av studie och yrkesvägledarna har vi forskat i deras arbetslivserfarenhets bakgrund och deras syn på vägledningssamtal. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie.

Under min tid som lärare i vuxenutbildningen har jag träffat många elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet är att många av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxenelever ser på sitt lärande i ämnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som använts i studien är en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berättar om sina upplevelser av sitt lärande i ämnet svenska.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera elevers upplevelser av återgång till den Kommunala vuxenutbildningen för att komplettera ofullständiga gymnasiebetyg. Vi valde även att undersöka hur det kommer sig att elever har ofullständiga gymnasiebetyg trots fullständiga gymnasieutbildningar samt vad de menar var skälen till att återuppta sina gymnasiestudier. Då vi ville undersöka elevernas erfarenheter och upplevelser beslutade vi oss för att använda kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med fyra kvinnor och två män. Intervjuerna analyserades genom så kallad innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, brytpunkter, habitus, kapital, fält och aktörer. Studiens resultat visar att orsakerna till elevernas ofullständiga betyg var bristande motivation, personlig omognad, konflikter med lärare och för dessa elever alltför opassande undervisningsmetoder.

Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas.

Att det aldrig är för sent att utveckla sin läs- och skrivförmåga är det bärande temat i denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt: dels är avsikten att skapa en förståelse för de svårigheter vuxna med läs- och skrivsvårigheter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgångsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, präglar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter.I tre litteraturstudier belyses läs- och skrivsvårigheter hos vuxna utifrån olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt två redogörs för det komplexa fält som läs- och skrivsvårigheter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten åskådliggörs självbildens betydelse för individer med läs- och skrivsvårigheter.I en enkätstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med särskilda insatser till vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lägger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de räknade som framgångsfaktorer för effektiva insatser.Enkätstudiens resultat bekräftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom området när det gäller effektiva insatser. Praktiska förutsättningar i form av ett inbjudande ?yttre rum? med möjlighet till lugn och ro, ?time on task? samt tillgång till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgångsrik lärsituation.

Abstrakt Åberg, Caroline (2014). Några röster om lärarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the Teacher´s role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde I och med införandet av den nya läroplanen, Läroplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fått nya riktlinjer och mål. Bland annat har kraven på flexibilitet och individanpassning ökat.

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags användning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades på bristen av tidigare forskning inom detta område samt våra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrågor. Skellefteå Kraft valdes som fallstudieobjekt där det genomfördes tre intervjuer. Resultatet från denna studie visade att kommunala bolag använde sponsring av idrott främst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumärket och erhålla goodwill.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Inom den Kommunala vuxenutbildningen finns krav på att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poängteras i dokument från Skolverket och på kommunal nivå att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar på tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhålla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under året. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG är hög för matematikstuderande på komvux, Skolverket menar att det beror på att utbildningen inte anpassas efter målgruppens behov. Pedagogisk forskning slår fast att gruppen är central för lärandet.

Syftet med detta arbete är att undersöka, tolka och förstå hur lärare verksamma vid gymnasieskolor och i den Kommunala vuxenutbildningen i Luleå kommun arbetar för att komma till rätta med elevers plagiering. Vi har undersökt detta genom att studera tidigare forskning på området samt utfört dels en enkätundersökning och dels kvalitativa intervjuer med lärare. Resultaten visade bland annat att en majoritet av informanterna anser att plagiering är ett växande problem, att de använder flera olika sätt för att stävja plagieringen samt att aktivt arbete med källkritik möjligen kan ha en avskräckande effekt på elever som kan tänka sig att plagiera. I slutet av uppsatsen lämnas förslag på fortsatt forskning inom ämnet, som bland annat skulle kunna belysa hur elevers arbetsuppgifter kan konstrueras för att minska risken för plagiering..